Semester
För en arbetstagare insamlas under anställningsförhållandet ledighet med lön, eller s.k. semester. I semesterlagen (162/2005) har stadgats allmänt om hur semesterdagarna kvalificeras och om lönen under tiden för ledigheten, men ofta har det i kollektivavtalen avtalats om bättre villkor än i lagen.
-
Arbetstagaren förvärvar semester enligt månaderna i arbete. Semesterns längd inverkar på anställningsförhållandets längd.
En kvalifikationsmånad är i regel en sådan månad då arbete beroende på förvärvsregel har utförts minst 14 dagar eller 35 timmar. Semester tjänas in under kvalifikationsåret, som är tiden 1.4. - 31.3.
Om anställningsförhållandet före utgången av mars har varat mindre än ett år, förvärvar arbetstagaren semester 2 dagar per varje månad i arbete. Om arbetstagarens anställningsförhållande har börjat exempelvis 1.9.2015, förvärvar han eller hon under kvalifikationsåret 1.4.2015-31.3.2016 totalt 14 semesterdagar.
I ett anställningsförhållande som varat minst ett år, tjänas 2,5 dagar in per månad. I arbets- och tjänstekollektivavtalen har det ofta avtalats om längre ledigheter än det.
När man granskar om anställningsförhållandet har varat ett år, ska det ha varat minst ett år före 31.3. Om anställningsförhållandet har börjat 1.4. föregående år uppfylls kravet på ett år. Om anställningsförhållandet har börjat först efter 1.4., uppfylls inte det här kravet.
För arbetstagare för vilka den s.k. 35 timmars förvärvsregeln tillämpas och åt vilka annat än vecko- eller månadslön betalas, betalas procentbaserad semesterlön. Om anställningsförhållandet har varat mindre än ett år innan kvalifikationsåret utgår, är semesterlönens storlek 9 % av den lön som betalats ut under föregående kvalifikationsår (minskad med övertidsersättningarna förhöjningsdelar). Om anställningsförhållandet har varat mer än ett år före 31.3., är semesterlönens procent 11,5 %.
-
I regel ges fyra veckor (24 vardagar) av semestern, dvs. sommarsemestern under semesterperioden maj-september. (Semesterperioden 2.5.-30.9.). Den resterande delen, dvs. en vecka vintersemester, ges senast före början av följande semesterperiod 1.10-31.4.
Semestern förbrukar enligt semesterlagen vardagarna, utom söndagarna, de kyrkliga högtidsdagarna, självständighetsdagen, julaftonen, midsommaraftonen, påsklördagen och första maj. Lördagarna betraktas som vardagar, vilka förbrukar semester. Semestern behöver inte innehålla ett visst antal lördagar, utan tidpunkten för semestern avgör, hur många lördagar som går åt för semestern. Om semestern tas ut en hel vecka från måndag till lördag, blir detta 6 semesterdagar.
Avtal om tidpunkten
Semester ges till arbetstagaren vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om att semester tas ut på det sätt som berättas nedan.
Av semestern ska 24 vardagar placeras under semesterperioden (sommarsemester). Den andra delen av ledigheten (vintersemester) ska ges senaste före ingången av följande semesterperiod. Sommar- och vintersemestern ska ges utan avbrott, om det inte för undvikande av avbrott i arbetet är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 12 vardagar delas upp för att tas ut i en eller flera delar.
Om det i säsongbetonat arbete orsakas betydande svårigheter för arbetsgivarens verksamhet av att semester ges under semesterperioden, kan sommarsemestern ges utanför semesterperioden under samma kalenderår.
Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att semestern ges under en period som börjar vid ingången av det kalenderår under vilket semesterperioden infaller och upphör före semesterperiodens början följande år. Man får också avtala om att den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång.
-
Arbetsgivaren ska för arbetstagarna eller deras företrädare redogöra för de allmänna principer som iakttas på arbetsplatsen när semester ges. Innan tidpunkten för semestern bestäms, ska arbetsgivaren ge arbetstagaren tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta arbetstagarnas synpunkter och bemöta arbetstagarna jämlikt när tidpunkten för semestern bestäms. Om man inte når enighet om tidpunkten för semestern, kan arbetsgivaren besluta, när semestern tas ut.
-
När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern, ska arbetsgivaren meddela arbetstagaren semesterns tidpunkt senast en månad innan semestern börjar. Om det här inte är möjligt, får tidpunkten för semestern meddelas senare. Den ska dock meddelas senast två veckor innan semestern börjar.
-
Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern ska börja på en dag som är ledig för arbetstagaren, om det här leder till att semesterdagarna minskar. En högst tre dagar lång del av semestern får inte utan arbetstagarens samtycke ges så att en semesterdag infaller på en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är ledig för arbetstagaren.
Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern ska infalla under arbetstagarens moderskaps- eller faderskapsledighet. Om arbetstagarens semester inte på grund av moderskaps- eller faderskapsledighet kan ges på det sätt som avses, får semestern ges inom sex månader efter att ledigheten upphör.
Ifall arbetstagaren önskar ta ut den semester som tjänats in, innan anställningsförhållandet upphör, ska det avtalas om det med arbetsgivaren. Om det inte uttryckligen avtalats om att semestern ska tas ut innan anställningsförhållandet upphör, kan arbetstagaren inte ensam besluta om att ta ut semester. Arbetsgivaren kan också bestämma att den insamlade semestern tas ut under uppsägningstiden. Arbetsgivaren ska dock iaktta lagens bestämmelserna om tid för meddelande och förläggning av semestrar till till lediga perioder. När anställningsförhållandet upphört, har arbetstagaren rätt att få semesterersättning för de av sina semestrar som inte tagits ut. Om alla semestrar har tagits ut innan anställningsförhållande upphör, kan arbetstagaren på grundval av ett kollektivavtal ha rätt till semesterpenning, även om han eller hon inte längre ens skulle återvända till arbetet.
-
Om arbetstagaren på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen när semestern eller en del av den börjar, ska semestern på arbetstagarens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har på egen begäran också rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård, att han eller hon under tiden för vården är arbetsoförmögen.
Efter att ha insjuknat under semestern eller efter att arbetsoförmåga har inträtt har arbetstagaren sex självriskdagar. För tiden för dem föreligger inte rätt att få tidpunkten för semestern framflyttad. När sjukdomen eller arbetsoförmågan varar mer än sex dagar, föreligger rätt att få tidpunkten för semestern framflyttad med antalet sjukdagar eller dagar med arbetsoförmågan.
-
Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om att den del av semestern som överstiger 18 dagar tas ut som sparad ledighet under följande semesterperiod eller därefter. Arbetstagaren har rätt att spara den del av semestern som överstiger 24 dagar, om inte detta medför betydande olägenhet för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren och arbetstagaren ska förhandla om sparande av ledighet och om antalet semestrar som sparas senast då arbetsgivaren på det sätt som förutsätts av semesterlagen hör arbetstagarna om tidpunkten för semestern.
Den sparade semestern ska ges arbetstagaren under det eller de kalenderår han eller hon bestämmer. Om avtal inte kan nås om den närmare tidpunkten för den sparade ledigheten, ska arbetstagaren senast fyra månader innan ledigheten börjar meddela när han eller hon ämnar ta ut den sparade ledigheten.
-
Under tiden för semestern betalas åtminstone ordinarie eller genomsnittlig lön. En arbetstagare med vecko- eller månadslön får sin normala lön för tiden för semestern. Till den månadsbaserade semesterlönen fogas andra än tillfälliga lönetillägg.
Semesterlönen ska betalas till arbetstagaren innan semestern börjar. För en semesterperiod på högst sex dagar får semesterlönen dock betalas på de sedvanliga lönebetalningsdagarna som iakttas i anställningsförhållandet.
Semesterlönen för arbetstagare med tim- eller ackordsbaserad lön (för vilken tillämpas förvärvsregeln 14 dagar) bestäms i allmänhet utifrån en koefficient enligt den genomsnittliga dagslönen och antalet semesterdagar. Den genomsnittliga dagslönen får man genom att dividera tiden i arbete under kvalifikationsåret (1.4. - 31.3.) (minskad med förhöjningsdelarna för övertidsarbeten) med antalet arbetsdagar. Till detta fogas en åttondedel av de utförda övertidsarbetena. När den genomsnittliga dagslönen har räknats ut, får man semesterlönen genom att multiplicera den genomsnittliga dagslönen med den koefficient som framgår av 11 § i semesterlagen på följande sätt:
Till arbetstagare, för vilka den s.k. 35 timmars förvärvsregeln tillämpas och till vilka betalas annat än vecko- och månadslön, betalas en procentbaserad semesterlön. Om anställningsförhållandet har varat under ett år före utgången av kvalifikationsåret, är semesterlönens storlek 9 procent av den utbetalade lönen under föregående kvalifikationsår (minskad med övertidsersättningarnas förhöjningsdel). Om anställningsförhållandet har varat över ett år före 31.3., är semesterlönens procent 11,5 %.
-
Rätt till semesterpenning eller -premie finns inte utan särskilt avtal. Betalningen av den grundar sig antingen på kollektivavtal, arbetsavtal eller praxis som följts på arbetsplatsen. Semesterpenningen betalas antingen i samband med semesterlönen innan semestern börjar eller efter semestern, beroende på avtalet. Det finns egna bestämmelser om semesterpenning i de olika kollektivavtalen. I alla kollektivavtal har man inte gett möjlighet att byta semesterpenningen mot ledig tid. Om det här ändå enligt kollektivavtalet är möjligt, ska man avtala med arbetsgivaren om att byta semesterpenningen mot ledig tid. Arbetstagaren har alltså inte subjektiv rätt till det.
Semesterpremiens belopp är 50 % av semesterlönens belopp. För att få semesterpenning eller -premie förutsätts det i allmänhet att man återgår till arbetet efter semestern och ofta betalas den ut i två poster, före och efter semestern.
-
Med semesterersättning avses vanligtvis en sådan penningpost, som betalas till arbetstagaren när anställningsförhållandet avslutas för de semesterdagar som inte tagits ut. Semesterersättningen motsvarar den semesterlön som den aktuella personen hade fått, om han eller hon hade tagit ut semester. Det blir alltså ingen semesterersättning att betala om alla ledigheter har tagits ut vid tidpunkten när anställningsförhållandet avslutas. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan fritt avtala sinsemellan om att de intjänade ledigheterna tas ut under uppsägningstiden.
-
Enligt lag ackumuleras semester under en tid av högst 160 vardagar eller ungefär sex månaders tid normalt under moderskaps-, faderskaps-, graviditets- och föräldraledighet.
Graviditetsledighet (tidigare moderskapsledighet)
Efter graviditetsledigheten (40 vardagar) kan det alltså ännu finnas 120 vardagar föräldraledigt då semesterdagar samlas in normalt.
Föräldraledighet (tidigare faderskapsledighet)
Föräldraskapsledigheten består av 160 vardagar. Under denna ledighet samlas semesterdagarna normalt för den som inte får graviditetspenning.
Regeln om 160 vardagar är personlig, dvs. vardera förälderna får sin egen period med 160 vardagar. Vid beräkningen av vardagar räknas s.k. helgfria lördagar med och regeln med 160 vardagar räknas per barn och inte enligt kvalifikationsåret för semester. Om 160 vardagar överskrids, ackumuleras semester inte längre för den tid som överskrider.