Arbetspension

Det hör till skyldigheterna för arbetsgivaren att ordna pensionsskyddet för sina arbetstagare. Oberoende av den försäkrades område eller anställningsförhållandets varaktighet försäkras arbetstagarna inom den privata sektorn enligt ArPL. I Lagen om sjömanspensioner (ArPL) stadgas det om hur pensionen för sjömän kumuleras. En företagare ordnar och bekostar själv sitt pensionsskydd. Arbetsgivarens försäkringsskyldighet börjar från den månad som följer på att arbetstagaren fyller 17 år och utlöper i slutet av den månad arbetstagaren fyller 68 år.

Arbetspensionen samlas in utifrån de löner som förvärvats under varje enskilt år. Pension kumuleras från 17 års ålder ända tills man fyller 68 år. Pension kumuleras enligt en viss kumulationsprocent, beroende på den försäkrades ålder. Pensionssystemen har inte något tak för beloppet, utan allt arbete tills man fyller 68 år samlar in pension.

Ålder                                  Kumulationsprocent
​​​​​​​17-                                      1,5 %
53-62                                  1,7 % (med en övergångstid 2017–2025)

Om arbetstagaren fortsätter i arbetet över ålderspensionens nedre gräns, får man utöver den grundläggande kumulationen en 0,4 procents uppskovsförhöjning i pensionen för varje uppskovsmånad.

När en person inte får någon lön, men till honom eller henne betalas någon inkomstrelaterad socialförmån, förvärvas arbetspension till en viss procent med stöd av den inkomst som ligger till grund för förmånen, beroende på socialförmånen. I det följande en förteckning över kumulationsprocenten enligt vissa förmånsslag:

• moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioderna, 117 %
• arbetslöshetsdagpenning, 75 %
• sjuk- och olycksfallsdagpenning 65 %
• alterneringsledighet, 55 %

Vid uträkningen av den insamlade pensionen för tider utan lön är kumulationsprocenten alltid 1,5 %.

Stadgandena för kommande tid gäller invalidpension och familjepension. I de här fallen före åldern för ålderspension räknas som pensionsberättigad tid för den som blir pensionerad även s.k. kommande tid under vissa förutsättningar, dvs. den tid som återstår till den lägsta åldern för ålderspension. Kommande tid räknas med iakttagande av en 1,5 % årlig kumulation. Förvärvet av kommande tid bestäms i regel utifrån förvärven av de fem senaste kalenderåren (granskningstiden) som föregår året för pensionshändelsen. En förutsättning för att få pension för kommande år är att arbetstagaren har arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna minst 12 506,70 euro under en tid av tio kalenderår som föregår året då arbetsoförmågan börjat.

En arbetstagare har rätt att bli på ålderspension från början av den kalendermånad som följer efter att den lägsta ålderspensionsåldern blivit uppfylld. Pensionens belopp är den pension som tjänats in före övergången till pension.

Den lägsta ålderspensionsåldern bestäms enligt födelseåret enligt följande:

1) för år 1954 och före det födda 63 år
2) för år 1955 födda 63 år och 3 månader
3) för år 1956 födda 63 år och 6 månader
4) för år 1957 födda och 9 månader
5) för år 1956 födda 64 år
6) för år 1959 födda 64 år och 3 månader
7) för år 1960 födda 64 år och 6 månader
8) för år 1961 födda 64 år och 9 månader
9) för år 1962-1964 födda 65 år.

Den lägsta ålderspensionsåldern för år 1965 och därefter födda harmoniseras med den förändrade livslängden enligt 82 och 83 § i pensionslagen och åldern fastställs av social- och hälsovårdsministeriet genom förordning till det år då arbetstagaren fyller 62 år.

En arbetstagare kan alltså om så önskas fortsätta att arbeta ända till 68 -års ålder. Före det kan arbetsgivaren bestämma om anställningsförhållandet endast på allmänna uppsägningsgrunder. Anställningsförhållandet avslutas dock utan uppsägning och uppsägningstid vid utgången av den månad under vilken en arbetstagare som är född år 1957 och före det fyller 68 år, en arbetstagare som är född åren 1958-1981 och före det fyller 69 år och en arbetstagare som är född 1962 och därefter fyller 70 år.

Pensioneringen kan också skjutas upp till över 68-70 års ålder. Detta förutsätter en överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.

Arbetspensionssystemet har reformerats år 2017. Deltidspensionen har i reformen ersatts med en partiell förtida ålderspension, som man har kunnat få fr.o.m. 1.2.2017. Deltidspensioner som beviljats före år 2017 bevaras oförändrade. En arbetstagare kan bli på partiell förtida ålderspension tidigast från början av den kalendermånad som följer på att den nedre åldersgränsen, som bestäms enligt hans eller hennes födelseår, blir uppfylld.

Den nedre gränsen för en arbetstagares partiella förtida ålderspension bestäms enligt följande:

1. för år 1963 och före det födda är den nedre åldersgränsen 61 år
2. för år 1964 födda är den nedre åldersgränsen 62 år
3. för år 1965 och därefter födda harmoniseras den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension till förändringen av levnadsåldern enligt 82 och 83 § i arbetspensionslagen.

Grunden för partiell förtida ålderspension är den pension som förvärvats enligt pensionslagarna före utgången av det kalenderår som föregår pensionens början. Pensionsandelens belopp är enligt arbetstagarens ansökan 25 eller 50 procent av pensionsbeloppet som ligger till grund för partiell förtida ålderspension.

Från pensionsandelen av den partiella förtida ålderspensionen avdras varaktigt 0,4 procent för varje månad, från vilken tiden då denna pensionsandel börjar tidigareläggs före början av den kalendermånad som följer på att arbetstagarens lägsta ålderspensionsålder blir uppfylld /(förtidsavdrag).

Den partiella förtida ålderspensionens pensionsandel förhöjs varaktigt med 0,4 procent för varje månad, med vilken tiden då, den här pensionsandelen börjar, blir uppskjuten  senare än början av den kalendermånad som följer på att arbetstagarens lägsta ålderspensionsålder blir uppfylld (uppskovsförhöjning).

Den partiella förtida ålderspensionen ändrar till ålderspension, när arbetstagaren beviljas ålderspension.

Genom partiell förtida ålderspension har flexibilitet sökts i pensionssystemet. I det nya systemet finns en möjlighet att lyfta en del av pensionen redan före den egentliga ålderspensionen. Den partiella förtida ålderspensionen är inte beroende av arbetet, utan pensionstagaren kan själv besluta om han eller hon fortsätter att arbeta eller ej.

Invalidpension kan beviljas en person som fyllt 16 år ända tills han eller hon uppnår åldern för ålderspension. En person under 20 år kan beviljas invalidpension, endast om han eller hon inte har möjlighet till yrkesrehabilitering eller hans eller hennes yrkesrehabilitering på grund av sjukdom har avbrutits eller yrkesrehabiliteringen har avslutats som resultatlös.

Som arbetsoförmögen anses en person som på grund av sjukdom lyte eller skada är oförnögen att utföra vanligt arbete eller därmed jämförbart arbete, vilket med hänsyn till hans eller hennes ålder, yrkeskunskap samt andra omständigheter kan anses vara lämpligt för honom eller henne och trygga utkomsten, Om det är osannolikt att arbetsförmågan kan återställas, beviljas invalidpension tills vidare.

Invalidpension som beviljats för viss tid är ett rehabiliteringsstöd. Om man kan antaga att arbetsförmågan i något skede kan återkomma, beviljas rehabiliteringsstöd för viss tid. För mottagaren av rehabiliteringsstöd utarbetas ett särskilt vård- och rehabiliteringsprogram, där man med beaktande av utbildning och arbetshistoria försöker utreda hurdant arbete som är möjligt i framtiden.

Invalidpension beviljas alltid permanent åt blinda eller personer utan rörelseförmåga, liksom för personer som på grund av sjukdom, lyte eller skada varaktigt befinner sig i ett så hjälplöst tillstånd att de inte kan reda sig utan hjälp av en annan person.

Invalidpension beviljas inte en person som får förtida ålderspension.