
Proaktiv karriärplanering, vad är det? Se på vårt webbinarium och vanliga frågor!
Proaktiv karriärplanering är ett nytt perspektiv på hantering av ett arbetsliv i förändring och uppbyggande av en hållbar framtid. Ett arbetsliv som förändras snabbt och oväntade förändringar i arbetslivet tvingar oss alla att hitta nya sätt att förbereda oss på förändringarna. Hjälpmedlen och verktygen för att vara beredd och kunna hitta nya möjligheter kan finnas i proaktiv karriärplanering. Läs mera och se inspelningen från webbinariet och vanliga frågor!
Är du intresserad av proaktiv karriärplanering? Fint! Du har kanske redan hört talas om det, deltagit i vårt webbinarium eller vår coaching eller så vill du lära dig mera. Vårt webbinarium Tuleva Suunta och vår coaching på distans via webben fick ett bra mottagande bland medlemmarna. Många funderar på samma saker som deltagarna i webbinariet och coachingen. Därför sammanställde vi webbinariets mest omdiskuterade ämnen, frågor och vår coach Henna Ojalas råd gällande dem till allas förfogande.
Läs de samlade frågorna och svaren på vårt webbinarium!
-
I allmänhet är det just i den här situationen som systematisk identifiering av kompetensen, föregripande av framtiden och granskning och sparrande av olika branscher / roller hjälper. Man behöver inte redan veta vart man är på väg, det är ofta till och med den bästa utgångspunkten. Då är man öppen för många slags alternativ att överväga, reflektera över och sedan göra en begränsning till de intressantaste.
-
Även om det kommer att finnas nya yrken och jobbeskrivningar i framtiden kommer många av dem att vara sådana som inte kräver att man studerar för ett helt nytt yrke! Många arbetsuppgifter kommer att vara sådana som du redan har kompetens, egenskaper och färdigheter för och bara en liten del kräver kunskaper som du måste lära dig att behärska.
Att lära sig behärska de nya färdigheterna kan ske genom utbildning, inlärning i arbetet, självstudier eller exempelvis genom arbetsrotation. Du kan få hjälp att reflektera över det här exempelvis med Tuleva Suunta webbinariet och onlinecoaching ! (tyvärr bara på finska)
-
Ja absolut. Det händer att också arbetsgivaren granskar i synnerhet meritförteckningen för substanskunskaper. I synnerhet när det finns många sökande kan också arbetsgivaren leta efter vissa nyckelord i meritförteckningen.
När du delar upp, sätter ord på och strukturerar delområdena i din kompetens och lyfter fram dessa på din meritförteckning ger du samtidigt på sätt och vis glasögon till läsaren, också läsaren förstår bättre vilken kompetens, arbetsfärdigheter, egenskaper och framtida styrkor du har.
-
Förhoppningsvis hela tiden i allt högre grad, coronaperioden har fått många arbetsgivare att också bli medvetna om vikten av att vara proaktiva och för tillfället är ett av de mest omtalade ämnena för dem som arbetar med HR-frågor att identifiera kompetens. Det här är en riktigt positiv trend!
En del organisationer deltar i den framtida karriärplaneringen och vill ingående förstå sina anställdas kompetens. Här gör exempelvis Elisa Abp ett bra arbete. Olika grupper av typ Future Female och Women in Tech arbetar också för att förbättra situationen och erbjuder verktyg/utbildning/temaföreläsningar för sina kompanjoner.
Men också på arbetsgivarsidan finns det ett klart behov av verktyg, bästa praxis och tips för identifiering av bred kompetens samt proaktivitet gällande delaktighetskompetens. Det finns alltså fortfarande mycket arbete kvar att göra också i organisationerna. Det viktigaste är att vi nu tydligt reagerat på temat, det är det första steget.
-
Adjektivlistor och långa ordramsor är för det mesta de som får mjuka färdigheter att låta som klichéer.
Exempelvis: “Jag är lätt att nå, social och har bra problemlösningsförmåga och stresstålighet.”Sträva i stället efter att i meningar berätta vilken typ av uppgifter du har arbetat med och varför du har gillat dem. I dem kan du lägga till just de här mjuka färdigheterna. Det vill säga ur det praktiska livet, exempelvis:
“Jag har i 10 år arbetat med olika krävande uppgifter med kundservice inom bank- och detaljhandeln där det har krävts snabb problemlösningsförmåga och individuella möten med olika kundgrupper. I mitt arbete ha det varit viktigt att följa fastställda processer, men samtidigt skapa en bra kundupplevelse. Mina naturliga egenskaper, såsom god stresstolerans, empatiförmåga och det faktum att det är lätt att nå mig, har vuxit till styrkor i mitt arbete. Jag tror att de här egenskaperna kommer att spela en speciellt viktig roll i kundbetjäningsuppgifterna också i framtiden.
(eller om personen kanske skulle bli chef för ett team, kan beskrivningen avslutas “...och jag tror att de här egenskaperna samt de erfarenhet som jag har fått i mitt arbete spelar en speciellt viktig roll som chef för kundbetjäningsteamet / i uppgiften som teamcoach."
-
I många yrken och branscher är LinkedIn för tillfället den mest fungerande platsen att bli upphittad och till och med direkt söka arbetsplatser och hitta de berömda dolda arbetsplatserna. För många är LinkedIn också en plats där man behändigt kan sätta in sin arbetshistoria, vart man är på väg och vad man letar efter samt en plats att samla rekommendationer. Därför är många med på LinkedIn. (YTK-Föreningen har också en utmärkt LinkedIn-utbildningshelhet på finska, som du fast kan använda för att bekanta dig med det här).
MEN, så här som rekryterare och kartläggare av kompetensmarknaden finns det också andra kanaler. Jag skulle börja fundera på “var letar de efter personer med min kompetens eller var letar arbetsgivare/rekryterare efter sakkunniga inom min bransch?” Om svaret är LinkedIn lönar det sig också för dig att vara där, åtminstone med en skapad profil.
Inom många arbetsuppgifter är däremot ett Instagramkonto fungerande, exempelvis inom byggnadsbranschen, visuella branscher eller som frisör eller kock kan ett Instagramkonto där man kan ladda upp exempel på arbeten vara bra.
Inom vissa branscher räcker för sin del fortfarande en traditionell CV och ansökan.
Fundera på var man letar efter personer med din kompetens? Var når du rekryterare och förmän som rekryterar? Var kan du bli upphittad? Och fatta ditt beslut utgående från vilka kanaler du behöver i arbetssökningen.
Du får säkert hjälp också med det här av YTK-Föreningens Arbetssökning- och karriärtjänster, Facebook-gruppen Virittämö eller exempelvis i Tuleva Suunta distanscoachingen! (Coaching på finska)
-
Vid arbetssökningen behöver man inte ange sin ålder. I vissa färdiga blanketter frågas det efter födelsedatum för att rekryteringssystemen är så tröga. Om du däremot söker arbete med en ansökan och CV eller via LinkedIn behöver du inte skilt ange din ålder. Om du själv vill berätta din ålder kan du naturligtvis göra det, vanligen lönar det sig exempelvis att motivera varför den erfarenhet, syn på arbetet osv. som kommit med åren är bra i den roll du söker.
-
För många drar det ut på tiden att avlägga examen exempelvis på grund av arbete, familjeledigheter o.d. orsaker. Det viktigaste är att examen nu är avklarad, det vill säga avslutad. Jag skulle sätta startåret och examensåret med rätta år, arbetsgivaren ser nog att examen nu är slutförd och att du arbetat under de mellanliggande åren. Det är sällan som utdragna studier har negativ effekt, den avklarade examen räcker :)