Beredskapslagens verkningar på anställningsförhållandet

Katja Halonen, Teperi & Co Oy

Regeringen avlät en förordning om ibruktagande av beredskapslagen till riksdagen på tisdagen 17.3.2020. Beredskapslagen och de förordningar om ibruktagande som hänför sig till den är i kraft en utsatt tid fram till 13.4.2020. De behöriga myndigheterna sätter besluten i kraft enligt sina befogenheter. Statsrådet har 17.3.2020 med stöd av beredskapslagen utfärdat en förordning om arbetstid, semester samt uppsägningstid då en arbetstagare säger upp sig från sitt arbete.

 Bestämmelserna i beredskapslagen och förordningen om ibruktagande gäller arbetstagare som arbetar inom hälsovården, socialväsendet, räddningsväsendet, nödcentralverksamheten eller polisväsendet. Bestämmelserna om arbetsförordnandet gäller endast hälsovårdssektorn och personer som fått utbildning inom hälsovårdsområdet. Ifall personen arbetar inom dessa verksamhetsområden, har beredskapslagen samt förordningen om ibruktagande verkningar på personens anställningsförhållande.

Vad är beredskapslagen?

Syftet med beredskapslagen är att i undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga utkomsten för den och för landets näringsliv. Som undantagsförhållanden har bland annat definierats en pandemi som motsvarar en till sina konsekvenser synnerligen allvarlig storolycka. Coronaviruset har ansetts uppfylla denna definition.

Beredskapslagen förordnar arbetsplikt i undantagsförhållanden. En myndighet kan då utfärda ett arbetsförordnande för en person, vilket måste iakttagas. Genom beredskapslagen utökas den offentliga sektorns resurser och den privata sektorns resurser tas vid behov i den offentliga sektorns bruk. Samtidigt minskas de icke-brådskande verksamheterna.

Beredskapslagen och ibruktagningsförordningen samt de förordningar som med stöd av dem ska utfärdas gör det möjligt även med avvikande arbetsuppgifter, övertidsarbete och semester. Det är tillåtet att bruka befogenheterna endast för sådana syften som är nödvändiga för att syftet med beredskapslagen ska uppnås. Vid utnyttjandet av befogenheterna ska även en proportionalitetsprincip iakttas, dvs. fullmakterna ska vara rättvisa i förhållande till syftets mål.

För vem kan arbetsplikt utfärdas?

Enligt beredskapslagen är var och en i Finland bosatt som är verksam inom hälsovården, och som har fått utbildning inom hälsovården och som har fyll 18 men inte 68 år, skyldig att utföra nödvändigt arbete inom hälsovården. Arbetsförordnandena gäller endast hälsovårdsområde och ibruktagningsförordningen gör det möjligt att utnyttja arbetsinsatsen av studerande i slutskedet av studierna.

Utgångspunkten är att ett arbetsförordnande inte kan ges en person, som verkar i en offentlig tjänst eller att hans eller hennes arbetsinsats är nödvändig i en anställning hos en sådan offentlig eller privat inrättning eller ett företag, vars fortsatta verksamhet i undantagsförhållanden är nödvändig för att uppnå beredskapslagens syfte. Av särskilda skäl, såsom specialutbildning eller språkkunskap, är det möjligt att utfärda ett arbetsförordnande även för en person som arbetar i en sådan position.

Ifall en person åberopar att han eller hon inte av hälsoskäl kan utföra arbetet i arbetsförordnandet, ska han eller hon för arbetskraftsmyndigheten uppvisa en tillförlitlig utredning om sitt hälsotillstånd. Utgångspunkten är att en tillförlitlig utredning är ett utlåtande av en läkare om personens hälsotillstånd. Det är möjligt att ge ett arbetsförordnande på deltid för en partiellt arbetsoförmögen person.

En person som är på familjeledighet eller en person, som ha barn hemma som behöver fortlöpande omsorg och barnets vård inte heller annars kan ordnas, kan inte ges ett arbetsförordnande. Alterneringsledighet, studieledighet, tjänstledighet eller annan arbetsledighet hindrar inte att arbetsförordnande ges.

Hur länge kan arbetsförordnandet vara?

Ett arbetsförordnande kan ges för högst två veckor åt gången. Förordnandet kan förnyas en gång.

Kan ett arbetsförordnande lämnas till en annan ort?

Med stöd av ett arbetsförordnande kan en person förordnas att arbeta på en annan ort än den där han eller hon är bosatt eller normalt arbetar. En vårdnadshavare för ett barn som är under 7 år eller ett kroniskt eller långvarigt sjukt barn får inte ges ett arbetsförordnande utanför pendlingsområdet. Från detta är det möjligt att avvika endast av särskilda skäl.

Hur ges ett arbetsförordnande?

 Arbetskraftsmyndigheten delger personen en inkallelse per post eller som ett allmän delgivning, varvid kallelsen läggs fram i det allmänna datanätet. En yrkesutbildad person inom hälsovården som erhållit inkallelse är skyldig att anmäla sig hos arbetskraftsmyndigheten på bonings- eller vistelseorten, som ger arbetsförordnandet.

Hurdana arbetsuppgifter kan arbetsförordnande gälla?

Arbetsförordnandet kan gälla endast sådant arbete, som personen skäligen kan utföra med beaktande av hans eller hennes ålder, hälsotillstånd, familjeförhållanden, utbildning, tidigare arbetserfarenhet och arten av arbetet. En person kan inte förordnas till uppgifter, för vilka han eller hon inte har utbildning eller tidigare arbetserfarenhet.

Av det arbetsförordnande som arbetskraftsmyndigheten ger ska framgå arbetsplatsens adress, arbetsuppgifter samt tidpunkten, då personen ska ta emot arbetspliktsarbetet.

Det ligger på arbetsgivarens ansvar att redogöra för vilka medicinska uppgifter som personen kan utföra. Arbetsgivarens bestämmelser och anvisningar för att genomföra den medicinska vården ska iakttas. Arbetsgivaren ska även se till att personen får tillräcklig arbetsorientering.

Hur bestäms arbetsvillkoren för det arbete som utförts på basis av arbetsförordnandet?

Villkoren för det arbetspliktförhållande som utförts på basis av ett arbetsförordnande, exempelvis lönen och arbetstiden, bestäms enligt det arbets- eller tjänstekollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren. Ifall det inte finns ett kollektivavtal som kan tillämpas, ska till personen betalas en sedvanlig och skälig lön.

Vad sker med arbetstagarens anställningsförhållande under arbetsförordnandet?

Trots arbetsförordnandet fortlöper personens arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till arbetsgivaren utan avbrott under arbetsförordnandet. Arbetet som utförts på basis av arbetsförhållandet jämställs med det arbetet och således även som en tid vilken insamlar arbetstagarens semester. Arbetstagaren har rätt att återgå till sitt tidigare arbete.

Vilka kan påföljderna bli ifall  arbetsförordnandet inte följs?

Ifall en person inte iakttar ett arbetsförordnande som förordnats med stöd av beredskapslagen eller bryter mot arbetsförordnandets villkor, kan personen dömas för beredskapslagbrott  till böter, om inte för gärningen ett strängare straff stadgas på annat håll i lagen.

Har den nuvarande arbetsgivaren möjlighet att förordna arbetstagaren till övertidsarbeten?

Statsrådets förordning ger arbetsgivarna, som verkar inom hälsovården, socialväsendet, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten eller polisväsendet, en möjlighet att avvika från de stadganden i arbetstidslagen som gäller övertidsarbeten. På så sätt är det möjligt att utöka den maximala  mängden övertidsarbeten  och låta utföra övertidsarbeten utan samtycke av arbetstagaren. Arbetstagarens hälsa och arbetarskyddet får dock inte äventyras.

Är det möjligt för arbetsgivaren att avvika från vilotiderna?

Statsrådets förordning ger arbetsgivarna, som verkar inom hälsovården, socialväsendet, räddningsväsendet, nödcentralverksamheten eller inom polisväsendet en möjlighet att avvika från de stadgandena i arbetstidslagen som gäller vilotider. Det är möjligt att minska arbetstagarnas lagstadgade vilotider. Arbetstagarens hälsa och arbetarskydd får dock inte äventyras. Arbetsgivaren ska även på arbetsplatsen ordna personalutrymmen som lämpar sig för vila och avkoppling samt måltidsservice.

Är det möjligt att på basis av beredskapslagen ändra förteckningen över arbetsskift?

Beredskapslagen eller ibruktagningsförordningen ger inte arbetsgivaren rätt att ändra den fastställda förteckningen över arbetsskift. Arbetsgivaren får ändra den fastställda förteckningen över arbetsskift endast med samtycket av arbetstagaren eller av grundade skäl. Oförutsedd frånvaro beroende på coronavirus kan i enskilda fall utgöra grundade skäl för en ändring av förteckningen över arbetsskift.

Hur påverkar beredskapslagen arbetstagarens semester?

Statsrådets förordning ger arbetsgivare, som verkar inom hälsovården, socialväsendet, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten eller polisväsendet en möjlighet att avvika från stadgandena i semesterlagen som gäller hur semestern tas ut. Arbetsgivaren är inte förpliktad att ge de återstående semestrarna före början av påföljande semesterperiod.  Arbetsgivaren kan även avvika från tiden för att meddela om smeestern (1 mån. eller 14 dgr) . Förordningen är i kraft ända till  13.4.2020. Ifall förordningens giltighetstiden för förordningen förlängs, påverkar detta även arbetstagarens kommande semestrar.

Kan arbetsgivaren återta den avtalade semestern?

Statsrådets förordning ger arbetsgivare som verkar inom hälsovården, socialväsendet, räddningsväsendet, nödscentralsverksamheten eller polisväsendet en möjlighet att framflytta tidpunkten för den fastställda semestern.

Kan arbetsgivaren avbryta min semester?

Statsrådets förordning ger arbetsgivare som verkar inom hälsovården, socialväsendet, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten eller polisväsendet en möjlighet att avbryta en inledd semester.

Kan arbetsgivaren begränsa min uppsägningsrätt?

I beredskapslagen har det inom hälsovården, socialväsendet, räddningsväsende, räddningsväsendet  och nödcentralsverksamheten lämnats möjlighet att i undantagsförhållanden begränsa uppsägningsrätten. Statsrådet har med stöd av beredskapslagen utfärdat en förordning, enligt vilken arbetsgivaren då en arbetstagare säger upp sig, kan förlänga den uppsägningstid som ska iakttas till fyra månader. En förlängning av uppsägningstiden ska vara nödvändig på grund av befolkningens hälsovård, minimiförsörjning eller säkerhet.

Katja Halonen, advokat vicehäradshövding, EM, Teperi & Co Oy

Aktuella samtalsämnen

Tillbaka

Linkki kyselyyn