Att lära sig nya saker genom mening och glädje, för sig själv och världen

I Medlemspulsen* som YTK gjorde på våren, uppskattade 60 procent av de som svarade att de behöver nya färdigheter eller kunskaper under de närmaste åren. Dessutom uppskattade nästan 70 procent att de vet vilken typ av färdigheter de kommer att behöva i framtiden.

Hur skulle man få de 30 procent som är osäkra på sina framtida kompetensbehov att inse vilka färdigheter de ska utveckla härnäst och de övriga 40 procent att fundera på ett scenario där deras färdigheter också med stor sannolikhet kommer att bli föråldrade? 

Det är naturligt att man lätt ställer åt sidan ett webbinarium eller facklitteratur i en vardag med alla plikter och ansvar. Kanske det skulle hjälpa reflektionerna kring kompetensutveckling att reda ut de saker som är meningsfulla för en själv. Här är några tips som hjälp om det här bakgrundsjobbet ännu är ogjort!

Verktyg för att strukturera kompetens

Vi börjar med de lite mer traditionella sätten att skissera upp sin egen kompetens. Visste du att sätten för kompetensutveckling ofta är uppdelade i tre delar med uppdelningen 70-20-10? Enligt denna uppdelning sker 70 procent av lärandet i det egna arbetet, såsom i arbetsrelaterade projekt, projekt och ansvarsområden. Vi lär oss av andra 20 procent genom teamarbete eller respons som vi får. Endast 10 procent av inlärningen sker på olika kurser, genom att läsa eller lyssna på webbinarium.

Om du funderar över din egen kompetens och reflekterar den mot den här tredelningen, så hurudana saker skulle du räkna upp under de här tre delområdena på din egen kompetenspalett? Om den här tredelningen känns främmande, kan du skissera upp vad du kan till exempel med hjälp av en kompetenshand.

*Medlemspulsundersökning, mars 2022, n = 19749

Saker som är meningsfulla för en själv, ger riktning för kompetensutveckling

Innan den här artikeln föddes lyssnade jag på Jaakko Sahimaas utbildning om meningsfullhet (helheten finns i webbutbildningsbiblioteket för arbetslivet, som ingår i dina medlemsförmåner). Som en modell för att beskriva meningsfullhet använde han sig av Ikigai-tänkande, som ursprungligen kommer från Japan. Ikigai är ett japanskt koncept för vad som gör livet meningsfullt och ger det en mening. Tänk om man närmade sig den egna kompetensutvecklingen med hjälp av Ikigais dimensioner?

Sin egen Ikigai kan man börja bygga upp utgående från fyra frågor:

1. Vad älskar du
2. Vad är du bra på
3. Vad behöver världen
4. Vad du får betalt för

Efter att du har funderat kring de här fyra frågorna hittar du din passion, din mission, din kallelse och ditt yrke – din egen ikigai. Genom att utveckla dina färdigheter i de här riktningarna kommer du samtidigt att stödja din upplevelse av meningsfullhet och ta några steg mot ett mer meningsfullt (arbets)liv för dig själv.

Samtidigt, när du klargör de olika dimensionerna av din kompetens, får du utmärkt material för till exempel jobbsökning eller för att presentera dig till exempel på LinkedIn eller i andra professionella situationer.

Välj alltså studievägar som är betydelsefulla för dig själv och njut av att få lära dig. Samtidigt sköter du om att det är en glädje att göra ditt eget jobb eller eventuella framtida yrken också i fortsättningen - självsäker på dina egna kunskaper och din egen kompetens. Det är skick för arbetslivet när det är som bäst.