Lönebetalning

Enligt arbetsavtalslagen (55/2001) ska lönen betalas ut den sista dagen av lönebetalningsperioden, om inte annat har avtalats. Ofta har det i arbetsavtalet eller kollektivavtalet avtalats om de lönebetalningsperiod och -dagar som ska följas. Om lönebetalningsdagen skulle vara under ett veckoslut, flyttas den till den närmast föregående vardagen.

  • Minimilönen fastställs i kollektivavtalen för varje bransch skilt för sig. En arbetsgivare som hör till ett arbetsgivarförbund som ingått ett kollektivavtal, iakttar det kollektivavtal som dennes förbund ingått för branschen. En arbetsgivare som inte hör till ett arbetsgivarförbund som ingått ett kollektivavtal, är skyldig att iaktta det allmänt bindande kollektivavtalet för branschen. Arbetsgivaren kan inte avtala om sämre förmåner för arbetstagaren än vad det allmänt bindande kollektivavtalet bestämmer. Närmare information om de allmänt bindande kollektivavtalen erhålls hos arbetarskyddsmyndigheten.

  • Om arbetsgivaren inte hör till en arbetsgivarförening som ingått kollektivavtal, och branschen inte heller har något allmänt bindande kollektivavtal som förpliktar arbetsgivaren ska arbetsavtalslagen iakttas (kap. 2, § 10). I arbetsavtalslagen konstateras att, om inget kollektivavtal som är bindande enligt lagen om kollektivavtal eller inget allmänt bindande kollektivavtal ska tillämpas i ett anställningsförhållande och om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har avtalat om vederlag för arbetet, till arbetstagaren ska betalas sedvanlig och skälig lön för det arbete han eller hon utfört.

    Om branschen har något annat än ett allmänt bindande kollektivavtal, kan för sedvanlig och skälig anses den lön som fastställts i det för arbetet.  Om branschen inte alls har något kollektivavtal, kan den sedvanliga och skäliga lönen grunda sig exempelvis på organisationernas lönerekommendationer för branschen. Om inte ens sådana finns, rekommenderas det att för heltidsarbete ska betalas åtminstone så mycket att rätten till dagpenning enligt arbetsvillkoret i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppfylls.

  • Arbetsgivaren är skyldig att betala full lön åt arbetstagaren, om denne avtalsenligt har stått till arbetsgivarens förfogande utan att ändå kunna utföra arbete av en orsak som berott på arbetsgivaren, om inte annat avtalas.

    Om arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av en eldsvåda eller en exceptionell naturtilldragelse som har drabbat arbetsplatsen eller av en annan av arbetstagaren och arbetsgivaren oberoende liknande orsak, har arbetstagaren rätt att få lön för den tid hindret varar, dock för högst 14 dagar. Om den av arbetsavtalets parter oberoende orsaken till hinder för arbete är andra arbetstagares stridsåtgärd, som inte står i samband med arbetstagarens anställningsvillkor eller arbetsförhållanden, har arbetstagaren rätt till sin lön, dock för högst sju dagar.

    Arbetstagaren får från den lön som på grunderna ovan betalats dra av det belopp som arbetstagaren inbesparat till följd av att arbetsprestationen förhindrats samt det belopp, som arbetstagaren genom annat arbete förtjänat eller avsiktligen låtit bli att förtjäna. Vid avdrag från lönen ska arbetsgivaren iaktta det som bestämts om begränsning av kvittningsrätten.

  • Arbetsgivaren ska i samband med att lönen betalas ut ge arbetstagaren en uträkning, av vilken beloppet av lönen och de grunder enligt vilka den bestäms ska framgå. Lönespecifikationen är ett nödvändigt hjälpmedel, om man vill utreda de räknefel eller andra misstag som eventuellt skett när lönen räknats ut. Om arbetsgivaren inte ger en lönespecifikation ska arbetstagaren omedelbart anmärka om det. Om arbetstagaren anser att han eller hon inte har fått alla de löner som sig bör av arbetsgivaren, ska arbetstagaren begära att arbetsgivaren rättar löneutbetalningen.

    Med stöd av 13 kap. 11 § 2 mom. i arbetsavtalslagen är det en straffbar gärning att inte ge en löneuträkning trots begäran om det.

  • Lönen ska betalas ut den sista dagen av lönebetalningsperioden, om inte annat avtalas. Om grunden för tidslön är en kortare tid än en vecka, ska lönen betalas minst två gånger per månad och i andra fall en gång per månad. I arbete med prestationslön får lönebetalningsperioden vara högst två veckor, om inte prestationslönen betalas ut i samband med en månatlig lön. Om arbetet med prestationslön varar längre än en lönebetalningsperiod, ska för varje lönebetalningsperiod betalas en sådan del av lönen som bestäms enligt den tid som använts för arbetet.

    Om en del av lönen betalas i form av vinstandel eller provision eller enligt någon annan liknande grund, får betalningsperioden för den delen vara längre än vad som ange ovan, dock högst 12 månader.

  • När anställningsförhållandet upphör, avslutas även lönebetalningsperioden. Fördröjs betalningen av en fordran som härrör från anställningsförhållandet, har arbetstagaren rätt att utöver dröjsmålsränta enligt 4 § i räntelagen (633/1982) få full lön för väntedagarna, dock för högst sex kalenderdagar.

    Om en fordran som härrör från anställningsförhållandet inte är klar och ostridig eller om dröjsmålet med utbetalningen beror på ett räknefel eller något därmed jämförbart misstag, har arbetstagaren rätt till lön för väntedagarna endast om han eller hon har anmärkt om dröjsmålet hos arbetsgivaren inom en månad efter det att anställningsförhållandet upphörde och arbetsgivaren inte har betalt fordran inom tre vardagar räknat från anmärkningen, Rätt till lön för väntedagarna uppkommer i de hära fallen från det att den betalningstid som reserverats för arbetsgivaren har löpt ut.

Var detta till hjälp?

Tack! Om du vill kand du skriva närmare feedback på kommentarfältet nedan. Med hjälp av feedbacken kan vi utveckla våra sajter till ännu bättre.

Tack för din feedback! Om du vill kand du skriva närmare om vilken typ av information du skulle ha behövt. Med hjälp av feedbacken kan vi utveckla våra sajter till ännu bättre.

Linkki kyselyyn