Arbetstid

Som arbetstid räknas den tid som använts för arbetet som arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Vilotider räknas inte in i arbetstiden, om arbetstagaren under dessa tider kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Den tid som används för resa eller färd räknas inte in i arbetstiden, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.

  • Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att arbetstagaren ska vara anträffbar så att arbetstagaren vid behov kan kallas i arbete. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden, om inte arbetstagaren ska vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet. När man kommer överens om beredskap, ska man också avtala om ersättningen för beredskapen. Av den tid som ska användas för beredskap i arbetstagarens bostad ska minst hälften ersättas antingen i pengar eller med motsvarande ledighet under den ordinarie arbetstiden.

  • Den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen är högst åtta timmar i dygnet och 40 timmar i veckan. Den regelbundna arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 40 timmar under en tidsperiod av högst 52 veckor.

    I arbets- och tjänstekollektivavtalen har i allmänhet avtalats om kortare arbetstider än i arbetstidslagen.  I många kollektivavtal har som maximal ordinarie arbetstid avtalats 7,5 timmar i dygnet eller 37,5 timmar i veckan.

    Om arbetstiden kan man enligt arbets- och kollektivavtalen avtala på arbetsplatsen.

  • Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om flextid så att arbetstagaren inom avtalade gränser kan bestämma den tidpunkt när hans eller hennes dagliga arbetstid börjar och slutar. När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om flextid ska de åtminstone komma överens om den fasta arbetstiden (antalet timmar som ska utföras varje dag), flexgränserna per dygn (högst 4 h) och dess placering, hur vilotiderna ska förläggas samt om maximum för sammanräknade överskridningar och underskridningar av den ordinarie arbetstiden.

    Den regelbundna arbetstiden per vecka är i genomsnitt 40 timmar. Den maximala flexibiliteten ska inte få överskrida 60 timmar vid utgången av en fyra månaders uppföljningstid och antalet underskridningar får vara högst 20 timmar. Överskridningarna av arbetstiden kan ersättas för arbetstagaren med ledigt med lön, som ska lämnas genom en gemensam överenskommelse. Arbetsgivaren ska efter begäran lämna ledigheterna i fulla fridagar.

  • Arbetstiden för en arbetstagare som iakttar en varierande arbetstid varierar mellan minimi- och maximitiden som avtalats i arbetsavtalet eller så har han eller hon förbundit sig att utföra arbete för arbetsgivaren efter kallelse. Som ett exempel på sådana arbetsavtal med varierande arbetstid kan nämnas nolltimmesavtalen, där som minimitid för arbetstiden har utsatts noll timmar i veckan, dvs. arbetsgivaren har inte skyldighet att erbjuda arbete.

    Om initiativet till varierande arbetstid kommer från arbetstagaren, utsätts det inga begränsningar för dess bruk. Initiativet ska dock komma på ett äkta sätt från arbetstagaren, varför det lönar sig att i arbetsavtalet inskriva en anledning som beror av arbetstagarens behov av en varierande arbetstid (t.ex. heltidsstudier) med hänsyn till båda parternas rättsskydd.

    Man får inte avtala om varierande arbetstid på initiativ av arbetsgivaren, om behovet av arbetskraft i verkligheten är konstant. Om arbetstagaren exempelvis ständigt arbetar en konstant 30 timmars arbetsvecka, är ett villkor som gäller varierande arbetstid i arbetsavtal ogiltigt. Villkoret om varierande arbetstid är lagenligt, om arbetstagarens arbetstider varierar enligt behovet av arbetskraft exempelvis mellan 20-40 veckotimmar. Om man på initiativ av arbetsgivaren har kommit överens om varierande arbetstid, ska arbetsgivaren lämna en utredning om, i vilken utsträckning och i vilka situationer  det uppstår brist på arbetskraft för arbetsgivaren.

    På begäran av arbetstagaren ska man förhandla på nytt om arbetstidsvillkorets minimivängd, om de minimimängder som uppfyllts under de sex föregående veckorna inte motsvarar det som avtalats i arbetsavtalet. Om det avtalats om minimimängderna på initiativ av arbetstagaren föreligger ingen förhandlingsskyldighet. Förhandlingarna ska i allmänhet föras inom 1-2 veckor på begäran av arbetstagaren och denne har rätt att vid förhandlingarna anlita ett biträde. Om enighet om en ny minimiarbetstid inte kan uppnås mellan parterna, ska arbetsgivare skriftligen anföra sakliga grunder för det gällande arbetstidsvillkoret. Om arbetsgivaren inte går med på att uppge grunder, kan arbetstagaren kontakta arbetarskyddsmyndigheten.

  • Om arbetstagarens arbetstid per dygn är längre än sex timmar, har arbetstagaren rätt till minst en halv timmes rast. Rasten får inte placeras omedelbart i början eller slutet av arbetsdagen. I lagen har inte angetts mat- och kaffepausernas längd, utan om dem har avtalats i arbets- och tjänstekollektivavtalet eller på de enskilda arbetsplatserna.

    I skiftarbete har arbetstagaren rätt till minst 11 timmars oavbruten vila mellan arbetsskiftena. I exceptionella fall kan vilotiden vara kortare. En representant för arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överens om en tillfällig förkortning av dygnsvilan.

    Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får minst 35 timmars ledighet utan avbrott, dvs. en veckovila. Den ska i mån av möjlighet ordnas 35 timmar lång i genomsnitt under en tidsperiod av 14 dygn. Fritiden ska ändå var minst 24 timmar i veckan.

  • Med mertidsarbete avses arbete som utförts utöver den avtalade arbetstiden och vilket inte överskrider den ordinarie arbetstiden enligt lag. Om mertidsarbete ska avtalas särskilt och för det betalas lön enligt den regelbundna arbetstiden.

    Arbetstagarens arbetstid kan förlängas på arbetsgivarens initiativ med mertids- eller övertidsarbeten. Mertidsarbete är en arbetstid som underskrider den ordinarie avtalade arbetstiden (8h/dag eller 40 h/vecka) och vilken avtalats i kollektivavtalet eller lokalt. Arbetstagaren har rätt att för mertidsarbete få minst en sedvandlig lön eller ledigt en mängd som motsvarar arbetstimmarna. Om ersättningen för mertidsarbete har, med avvikelse från vad som bestämts i lagen, ofta avtalats i kollektivavtalen. Mertidsarbete får utföras endast med samtycke som lämnats av arbetstagaren, varför det i arbetsavtalen ofta har avtalats om det i förväg. Arbetstagaren har dock rätt att av grundande personliga skäl vägra att göra ett extra arbetsskift på sin lediga dag trots att denne lämnat sitt samtycke till mertidsarbeten.

  • Med övertidsarbete avses arbete som ska utföras utöver den ordinarie arbetstiden och mertidsarbete. Om övertidsarbete ska särskilt avtalas och för det betalas förhöjd lön.

    För de två första arbetstimmarna som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn  betalas lönen förhöjd med 50 procent och för de följande arbetstimmarna förhöjd med 100 procent. För de arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka ska lönen betalas förhöjd med 50 procent. Lönen för övertidsarbete kan genom överenskommelse helt eller delvis på motsvarande sätt bytas ut mot förhöjd fritid.

    Övertidsarbete får utföras högst 138 timmar under en period av fyra månader och högst 250 timmar per kalenderår. Därtill kan företrädaren för arbetstagarna och arbetsgivaren avtala om att utföra högst 80 övertidsarbete per kalenderår.

    Övertidsarbete är ett sådant arbete som överskrider maximitiden för arbetstidslagens ordinarie arbetstid. Arbetstagaren har rätt till övertidsersättningar endast då övertidsarbetet har utförts på arbetsgivarens initiativ och är godkänt av denne. Arbetstagaren ska lämna samtycke till övertidsarbete för varje särskild gång med övertidsarbete eller för korta tidsperioder i förväg, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsarrangemangen. Arbetstagaren kan alltså inte i arbetsavtalet förbinda sig till att utföra övertidsarbete om så behövs.

  • Enligt 23 § i arbetstidslagen kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att ersättningarna som samlats för mertids- och övertidsarbeten kan tas ut som fritid. Arbetstagaren ges då ledigt från den ordinarie arbetstiden och för den tiden betalas normal lön. Arbetsgivaren eller arbetstagaren har inte rätt att kräva att ersättningarna ovan ersätts som ledig tid, utan praxis ska alltid grunda sig på ett avtal. Genom arbets- eller tjänstekollektivavtal har man kunnat avtala annat om saken.

    Avtalet kan gälla antingen mertids- eller övertidsersättning i sin helhet eller  att en viss del ersätts med ledig tid.

    Den lediga tidens längd beräknas såsom ersättning  i pengar som ska betalas för mertids- eller övertidsarbete. Arbetstagaren får lika lång ledig tid för mertidsarbetet, som mertidsarbetet har vara. Exv. för en timmes mertidsarbete en timme ledigt. I fråga om övertidsarbete ska även den lediga tiden betalas förhöjd på samma sätt som övertidsarbete betalas i pengar. Om man har kommit överens om t.ex. att två övertidstimmar ska ersättas med 50 % förhöjd lön och byts ut mot ledigt, motsvarar det tre timmars ledig tid.

  • Anställningsförhållandets parter kan genom ett skriftligt avtal komma överens om att bruka flextid i arbetet, om arbetstagaren har rätt att självständigt besluta om hur arbetstiden förläggs och om sin arbetsplats med minst hälften av sin arbetstid.

    I flextidsarbetsavtalet ska avtalas åtminstone om hur arbetsdagarna förläggs, veckovilan och den eventuella fasta arbetstiden. Ett avtalsvillkor om flexibel arbetstid kan sägas upp att utgå i slutet av den period som följer på den pågående utjämningsperioden, och på grund härav ska i avtalet överenskommas om den arbetstid som ska iakttas efter uppsägningen. Den regelbundna arbetstiden per vecka får i den flexibla arbetstiden vara högst 40 timmar under en tidsperiod på fyra månader.

    Den ersättning som ska erhållas då flextid i arbetet iakttas, beror av om söndagsarbetet är arbetstagarens eget val (grundlön) eller arbetsgivarens förordnande (söndagslön). Flextidens eventuella fasta arbetstid dvs. den av arbetsgivaren förordnade arbetstiden får inte infalla på natten, dvs. under tiden kl. 23-06.

  • Med hjälp av arbetstidsbanken kan en arbetstagare spara och med varandra förena med sin arbetstid, lediga dagar som intjänats eller till ledighet omvandlade förmåner till belopp i pengar. Till arbetstidsbanken kan inte överflyttas lön som ska betalas för den regelbundna arbetstiden, kostnadsersättningar eller andra tillgodohavanden av ersättningsnatur och ej heller förmåner i penningbelopp.

    Arbetsgivaren och en företrädare för arbetstagarna, eller personalen eller en personalgrupp får tillsammans skriftligen avtala om att en arbetstidsbank tas i bruk. I det skriftliga avtalet ska avtalas om poster som duger för arbetstidsbanken, spargränserna, nedläggandet av arbetstidsbanken och hur poster som på grund därav ska ersättas samt om hus de ledigheter som sparats i arbetstidsbanken ska utnyttjas.

Var detta till hjälp?

Tack! Om du vill kand du skriva närmare feedback på kommentarfältet nedan. Med hjälp av feedbacken kan vi utveckla våra sajter till ännu bättre.

Tack för din feedback! Om du vill kand du skriva närmare om vilken typ av information du skulle ha behövt. Med hjälp av feedbacken kan vi utveckla våra sajter till ännu bättre.

Linkki kyselyyn